När han kallade in mig på kontoret försvann lite av självsäkerheten jag haft imorse när jag klädde mig, den svarta kjolen kändes plötsligt olämpligt kort och på vägen mot min avdelnings chefs dörr drog jag diskret i den för att få den att täcka lite mer. När jag slagit mig ner i stolen mitt emot
Förfesten Slapparlördagen började gå mot sitt slut, hade bara såsat omkring i mjukisbrallor hela dagen och inte gjort något vettigt alls. Men kvällen skulle bli mer fartfylld, hade några polare som skulle komma över framåt kvällen och ta några öl innan vi skulle dra vidare inte till stan och svinga våra lurviga. Började lite tafatt
Söndag morgon. Vaknar upp en en främmande säng. Tar någon sekund innan han minns var han somnade och allt det trevliga som hände dessförinnan. Solen strilar in genom en neddragen persienn. Tomt bredvid honom i den generöst tilltagna sängen. Han lyssnar en stund efter ljud, men hör inget. Stiger upp, hittar henne varken i vardsgsrummet
Hon: lördag på kontoret. Fokus på alla händelser som rullar förbi på datorskärmarna. Kontakt med kunder och partners i hela världen. Säga godnatt till Japan och godmorgon till Amerika. En bra dag, många transaktioner och många telefonsamtal. Skicka snabba puckar åt öster och väster. Ute höst, virvlande torra löv och sol som sänker sig tidigt
Detta är en ny och fristående gren från tack vare mopeden på- första gången-. Går att läsa härifrån, men vill man ha lite mer av historien så kan man börja med del 5 av mopeden. Meningen är att bli road. Nu hade det gott ett par veckor sedan jag och Gina hade sex första gången.
Detta är min första novell här, hoppas att ni gillar den! Det började bli kallt i luften. Framför mig singlade ett löv ner på marken där jag gick. Jag hade jobbat sent den kvällen och det hade hunnit blivit mörkt ute när jag väl kommit ut ifrån caféet där jag jobbade. Trotts det så kände
Matilda rispade Jockes namn med sin husnyckel på skolbänken och blåste ned flisor av trä och lack på det smutsgrå golvet. Framme vid tavlan i klassrummet stod engelskakärringen och malde på om någon ”mister Baker” och hans djävla hund och det var inte många i klassen som lyssnade. De flesta halvlåg över bänken, gungade otåligt
